Det står en man utanför fönstret. Eller står och står, på lätta men dubbade fötter hoppar han mellan hängrännor och takkupor som en glad fyraåring lekandes inte-nudda-mark. Precis som dagisbarnet har han reflexväst, och det är han inte ensam om, för utvecklingen för gröna reflexvästar har gått spikrakt uppåt de senaste åren. Vad som började som ett yrkesplagg för vägarbetare, tog vägen via poliser och gatustädare, för att så småningom känneteckna barngrupper på väg till parker, har idag landat hos vilken privatcyklist, vilken joggare och vilken hundägare med ekipage som helst. Och i morse – imorse så jag en Helt Vanlig Kvinna promenera på Drottninggatan iklädd ullrock och reflexväst. Då ska man komma ihåg att Drottninggatan är en gågata. Där någonstans har väl försiktigheten passerat gränsen för vad som känns riskmässigt troligt i alla fall.

Ser man i backspegeln är denna riskminimering dock en trend på vilken den promenerande kvinnan förmodligen inte är kulmen. Tvärtom tror jag att vi kan förvänta oss en försäljningsökning för exempelvis pannlampor framöver. Från att ha suttit på enstaka nattorienterare kommer pannlampan att återfinnas på var och en som tar sig fram på gator (och torg) efter mörkrets inbrott. Och har väl pannlampan fått fäste är snart halvljus och, varför inte, blinkers på ingång. Vi kan se fram emot gångtrafikanter som iklädda reflexväst och pannlampa blinkar när de ska svänga vänster in i en butik. Flanörer som gör stopptecken när de stannar till på en trottoar. Eller, för den som vill vara på säkra sidan, en röd lampa som tänds när du saktar ner. Inomhus tror jag på krockkudde i datorn för alla som jobbar övertid. Reflexvästen är bara början.