Helenas blogg

Goddag? Yxskaft.

Chat-botten måste vara det kundfokuserade företagets absoluta bottennapp. Man önskar få prata med någon som kan ta emot information. Är inte sämre än att man kan tänka sig en mailadress att skriva till. Skulle, i värsta fall, nöja sig med en sms-tråd. Men allt man får är en textande robot som missförstår nåt å det grövsta. En repetitiv papegoja, som vägrar ge upp fast den så uppenbart är ute och cyklar. En passivt aggressiv fyrkant, som ber dig svara på totalt ovidkommande frågor för att man överhuvudtaget ska komma vidare i samtalet.

Jag: Med anledning av besiktningen inför t-banebygget, vill jag lämna information om vår fastighet.

Chat-bot: Mellan vilka stationer?

Jag: Jag har blivit hänvisad hit för att …

Chat-bot: När skedde händelsen?

Jag: Med anledning av tunnelbanebygget… 

Chat-bot: När avslutades händelsen?

Till slut svarar man fel, bara för att få komma framåt. 

Odenplan, skriver man lite på en höft.

Klockan 14, drämmer man till med.

De översta våningarna har kollapsat och vi har numera endast ett trevångingshus att besiktiga, bankar man fram, i affekt.

Chat-bottens ”Tack för att du använder dig av…” hjälper icke. För att sätta hårt mot hårt skriver man i rasande takt två dilemmaklassiker ”Hur långt är ett snöre” och ”Har du slutat slå din fru?”, tills man skäms och slår igen datorn.

Var är den artificiella intelligensen när man behöver den som bäst? 

Standard
Vad är ett varumärke?

Utan vision tröttnar vi.

När verksamhetens syfte är solklart och hela organisationen (och några investerare) studsar på lätta fjät till jobbet om dagarna, är det dags att ta sig an visionen. Eftersom kärt barn har många namn kan visionen även kallas ambition och låt oss inte käbbla om den saken – det går bra det också. 

En vision är ett högre affärsmål och beskriver den bild företaget strävar mot. Vart ni ska, helt enkelt. Helst ska visionen sammanfatta den affärsmässiga aspekten på ett tydligt sätt, den ska hjälpa till att driva affären framåt. Utan vision är det lätt att tappa fart. Man står och stampar, i bästa fall förnöjt, i värsta fall lite uttråkat. 

För att definiera visionen och skapa energi framåt krävs både insikt, mod och jävlar-anamma. Här siktas inte mot trädtopparna, utan mot stjärnorna. Kanske är det därför en visionsformulering ofta presenteras som ”nästan ouppnåelig”. Många lägger även till ”vi strävar efter, men det är alltid en bit kvar.” Visionen blir en idealsituation utan tidsbundenhet eller mätbarhet. 

Här skulle jag kunna sätta punkt. Få hade klandrat mig. Men om man nu ägnar sig åt att formulera en vision vore det väl synd och rent av dumt att inte använda sig av den. Vårt förslag är därför att du inte bara siktar högt, utan dessutom utmanar dig själv genom att sätta KPI-er för både mjukare och hårdare värden – gärna tillsammans med organisationen så att alla vet vad ni strävar mot.

Så glöm det där om ouppnåelig. Självklart ska ni nå ert mål! Om inte annat, är det en trevlig anledning att fira tillsammans. Och att formulera en ny vision när den gamla spelat ut sin roll. I väntan på det kanske ni ska titta lite på varumärkeslöftet?

Standard
Vad är ett varumärke?

Även ord behöver en GPS.

Ett varumärke är mer än en logotyp och en visuell identitet. Det är en personlighet, en tonalitet och ett förhållningssätt som ska upplevas internt, externt och på alla plattformar där ni kommunicerar. Allt för att ge en tydlig och differentierande bild av varumärket och verksamheten. 

Det här vore lätt om dina medarbetare vore klonade AIs.

Men än så länge är de individer med allt vad det innebär av personliga tolkningar och preferenser. Några av dem beskriver därför verksamhetens erbjudande in i minsta detalj – oavsett om produktutvecklare, investerare eller konsumenter sitter i publiken. Andra går på känsla och lever sig in i vad de tror att mottagaren vill höra. Några anställda är osäkra på vad ni egentligen gör nuförtiden. Och vissa tycker att den formulering ni kom överens om 2007 fortfarande håller. 

Det är här budskapsguiden kommer in i bilden.

Som en välsorterad verktygslåda, en GPS eller kanske som det hjul er kommunikation drivs av – och som ni faktiskt inte behöver uppfinna varje gång ni kommunicerar – sammanfattar budskapsguiden de erbjudanden och formuleringar som beskriver ert varumärke: det som sägs i plattformen, men också skräddarsydda budskap som möter behoven hos de viktigaste målgrupperna. 

Och hokus pokus simsalabim. 

Med budskapsguiden på plats kan alla i organisationen presentera er verksamhet. De åtråvärda studenterna på KTH förstår varför de ska söka sig till er och inte till den spretiga konkurrenten, och ni vet precis vad ni kommunicerar på en mässa eller när ni sponsrar ett event där ”materialdagen var igår”. Sammanfattningsvis kan man säga att budskapsguiden får säljavdelningen, gänget på innovation och alla på HR att röra sig åt samma håll. Så prisa gud, här kommer skatteåterbäringen – mot visionen! 

Standard
Helenas blogg

Folk som rycks med.

I de urvattnade konceptens tid finns det en dag för allt och alla. Juldagen blev mors dag som blev Kanelbullens, Sockiplastens och Internationella undersköteskedagen. Skyltsöndagen blev Black Friday som blev Black Week och en hiskelig massa avarter med det gemensamt att avsändaren, mot bättre vetande, rycks med och liksom bara kööör. Borta är utförsäljningar, lagerrensningar och reor. Nu är allt Black och därmed förhoppningsvis laddat med känslan av en rackarns god affär. Men hur bra går det?

”Du, Black Friday – vad gör vi? Dom köar ju utanför Olssons El.”

”Men vi har ju en lite annan kundresa…”

”Nä, alla gillar en god affär. Vi kör hela månaden. Fixar du?”

Var det så det gick till när Frippes Fasaddekor bestämde sig för att kampanja brett med budskapet: ”Black month: 30 % på husnummer.” Ja ni läste rätt: husnummer. Hela månaden kan du fynda siffror för din fasad till ett osannolikt reducerat pris. Kommer du inte till skott nu, ja då gör du det aldrig.

Var det så det gick till när den lilla lokaltidningen erbjöd hissnande 70% Black Week-rabatt på en 6-månaders prenumeration av den svårväckta nätversionen? Kunde det här vara signalen folk gick och väntade på? Prenumerationsavdelningen gick upp i stabsläge, redo att ta emot anstormningen.

Och ligger ett liknande resonemang bakom aktiviteten från pastejtillverkaren som under en hel Black Weekend förväntar sig att kränga leverpastej som om det inte fanns någon morgondag? 

Vem vet. Det är mörka tider nu. Men tror vi på svart magi?

Standard
Vad är ett varumärke?

Kommunikationskonceptet – varumärkesplattformens 3D-effekt

Ibland kan det bästa sättet att beskriva något vara att peka på en situation där detta ”något” saknas. När du träffas av kommunikation du gillar, utan att minnas avsändaren, kan det handla om kommunikationskonceptet. Någon har uppenbarligen haft en bra idé, en ”vass penna” eller ett öga för visuella lösningar – men den konsekventa tanken, rösten som hörs i alla uttag, uthålligt och på alla plattformar där varumärket kommunicerar, fattas. Kanske grundar sig kommunikationen inte ens i varumärkesstrategin? Hemska tanke och ni hör ju själva – utan koncept faller allt.

Konsten att nå ut. Och in.

För alla som vet att kommunikation är svaret på det mesta (ja det gäller även privat) är kommunikationskonceptet en självklar favorit. Syftet är oemotståndligt: att förmedla och levandegöra varumärket och erbjudandet så att det väcker känslor och når målgruppen tydligt och på bästa sätt. Vem vill inte det?

Koncept vs kampanj

Vägen till succé går via fyra gatekeepers. Höjd – kommer konceptet att skära genom bruset och fånga uppmärksamheten? Bredd – funkar det på alla plattformar och marknader? Djup – är konceptet varumärkesrelevant och grundat i strategin? Längd – håller den kreativa riktningen över tid, eller bygger den kanske på en trendig dagslända?

Det där sista är inte minst viktigt eftersom just hållbarhet är det som skiljer konceptet från en kampanj. Kampanjen är relaterad till ett visst erbjudande eller kommunikationsbehov vid ett specifikt tillfälle. Ett bra koncept däremot, anger riktningen på kommunikationen och bör kunna generera idéer till relevant aktivering under flera år. Det är så du bygger varumärken man känner igen.

Om du var en restaurang.

Transponerat till restaurang-lingo kan vi säga att den Italienska Restaurangen (konceptet) kan ha Piccata-vecka (kampanj). Om den Italienska Restaurangen är ensam i sitt slag kan den med visst självförtroende köra pizza-tema nästa kampanjperiod – alla vet ändå att det är Italienaren som pratar. Med bra råvaror och lite tur köar med den här strategin halva stan till den italienska restaurangens Lady&Lufsen-vecka innan året är till ända. Kampanjer kommer och går, det är som det ska. Så länge konceptet är solklart.

Standard
Helenas blogg

”Hjälp oss att bli bättre!”

Varumärken är som barn i en skolklass – de man vill prata allvar med lyssnar inte. I stället är det de präktiga varumärkena, de som gjort sin läxa, som vill ha utvecklingssamtal. Helt i onödan. 

Man passerar en säkerhetskontroll och blir frågad om hur man upplevde det hela. Glad gubbe? Man har köpt en förlängningssladd på en stormarknad och närmar sig utgången – sammanbiten gubbe? Man har tittat på en diskmaskin – ledsen?

Tvärtemot vad insiktsansvarig hos dessa instanser verkar tro, är de flesta av oss måttligt engagerade när vi svarar på frågor av den här typen. Ej heller när vi digitalt bokat ett bord på en lunchrestaurang eller betalat en räkning till ett försäkringsbolag. Ändå försöker man mjölka användaren på beröm:

”Hur sannolikt är det på en tiogradig skala att du kommer att rekommendera den här tjänsten till en vän?” Svar: helt osannolikt – jag kommer aldrig att prata om den här vardagliga på gränsen till banala situationen med någon. Någonsin.

”Får vi påminna om att fylla i… Dina synpunkter är viktiga för oss…”

Däremot – och det här må komma som en överraskning – finns det tillfällen när vi konsumenter rasar lite inombords. När vi längtar efter att få säga ett sanningens ord och tydligt markera att här är det något som kan bli rejält mycket bättre: 

Var kan jag trycka på den sura gubben när en kär diskmedelsklassiker plötsligt luktar fruktcoctail istället för rent? 

Kan jag få ”två minuter” att markera min tveksamhet till premiumporslin som brandats med hårt fastsatta klisterlappar uppe vid kanten, så att man får märket i munnen varje gång man dricker kaffe. 

Kan ni, ”i utbildningssyfte”, spela in min reaktion när ankelsockor med undermålig resår ligger under hålfoten redan dag ett? 

Och var finns det möjlighet för mig att ”gradera sannolikheten att jag kommer att rekommendera” ett apotek som hånar mig för att jag frågar efter en produkt de inte har, ”till en vän inom det närmsta året?” 

Hallå – jag vet hur ni kan bli bättre!

Standard
Helenas blogg

Redigerat 13:12

Den digitala samtiden håller alla dörrar öppna. Som den här reflektionen tex: från början stod det något som jag ändrade lite innan jag återgick till något som var löjligt likt ursprungstanken, för att sedan korta en aning. Blev det bättre? Självklart inte. Men jag är en produkt av min tid och för oss är tre punkter betydligt vanligare än en…

Trepunktsgenerationen jobbar mycket med levande dokument. Halvfärdiga lösningar som tillåts existera för att allt alltid kan ändras. På varje ”då var det färdigt”, går det fem ”inte ristat i sten”. På ett ”nu gör vi så här” går det fjorton ”work in progress, tbd, tbc, fyll på, ändra gärna, place holder…”. Lågt räknat. Förmågan att sätta ner foten är gravt underutvecklad hos oss och allt färre ställer undan arbetsverktyget och konstaterar att nu är det klart. Så här blev det. Det är Tanumshede på den, så att säga.

Med detta sagt är det dags att tona ned det agila arbetssättet och bli lite beslutsfähiga igen. Vi kan börja med att varje dag få ur oss minst en fras av typen: ”Sorry, men det här har gått till tryck. Programmet sändes i går. Kycklingen är slut. Mobilskalet finns endast i fyra av oss bestämda färger. Jag la slutdokumentet på lådan i morse. Här sätter vi punkt. Du får inte lägga till ananas på Margheritan!” 

Belöningen kommer omedelbart som en förnimmelse av kontroll. En ovan känsla av att ha tagit ansvar kommer smygande. Ord som ’upphovsman’ känns möjliga att använda igen. Och plötsligt ser du – världen är full av sten som väntar på att bli ristad.

Standard
Helenas blogg

Den skrotande människan.

Det har hänt något med Kung Fullbokad. Plötsligt har folk all tid i världen och att vara upptagen för snarare tankarna till skolexpeditionens upptagen-vänta-stig in signal, än till en avundsvärd tillvaro.

Frågan ”Vad gör du?” besvaras också alltmer sällan med en detaljerad redogörelse över en fullspäckad helg, utan allt oftare med ett relaxat ”… jag skrotar runt lite.” Och då händer det konstiga: ens egen gallerirunda eller fasadrenovering, hamnar omedelbart i underläge och den stolthet man möjligen kände ersätts av en misstanke om att man missat något avundsvärt eller i alla fall väldigt trivsamt. Vad? Vilken är den skrotande människans hemlighet?

När vi andra går och lägger oss för att det är en dag imorgon också, hasar den skrotande människan runt ytterligare några timmar. Vad exakt skrotandet betyder är dolt för alla utomstående, men vi kan gissa att det inte handlar om att plöja Netflix-serier på löpande band, förbereda morgondagens möten eller dricka hejdlösa mängder alkohol. Nej, skrotandet är den harmoniska hemmamänniskans lågintensiva upptäckarglädje. Det är dess förmåga att slå sig ner på knä framför en trave daterad post och bostadsrättsinformation – och förlora sig i denna; hitta en cd med en bortglömd artist – och läsa baksidestexten; försöka få igång en gammal apparat – och bara nästan lyckas. 

Det behöver förmodligen inte ens påpekas, men skrotandet är ett analogt tilltag, långt ifrån Chat GPT och Metaverse. Ingen AI i världen kan skrota som en människa. Här är det frestande att säga något om att den skrotande människan är verklighetens svar på Mulle Meck, men det stämmer bara nästan. Skrota runt är mer än så. Det är ett tillstånd. Ett vardagslivets nirvana – den högsta formen av hemmatillvaro man kan uppnå.

Standard
Vad är ett varumärke?

Kundupplevelsen har alltid rätt.

”Kunden har alltid rätt”, är ett irriterande uttryck oavsett om det stämmer eller inte. Låt oss därför snygga till formuleringen en smula och säga som det är: Kundupplevelsen har alltid rätt. Med det sagt är det dags att få koll på kundresan – grunden till framgångsrika kundupplevelser, digitalt såväl som i levande livet. 

Tänk; vanlig resa.

Vilka följer med? När och varifrån åker ni? Vilka utmaningar stöter man på under resans gång och vad avgör om man återkommer eller tackar för sig? Frågorna du ställer dig för att kartlägga kundresan är inga konstigheter. Svaren däremot – baserade på intervjuer och insikter – kan bli en bitterljuv upplevelse eftersom det ofta blir smärtsamt tydligt var ni bör sätta in förbättringsåtgärder, ser utvecklingsmöjligheter eller måste tänka om helt. 

Dags för ett tankeexperiment.

Låt oss säga att du driver ett badhus och att dina kunder älskar att simma, det är ju ändå ett rimligt antagande. Insiktsarbetet visar att det där visserligen stämmer, men att den potentiella kundresan börjar långt tidigare, nämligen när alla med friskvårdsbidrag ska välja träningsform. Hur kan ni finnas i tankarna redan där och ta upp kampen med gymmet och den pretentiösa yogastudion vägg i vägg?

Efter att ha pratat med befintliga kunder visar det sig att nästan ingen förstår hur man bokar er trevliga vattengympa, via hemsidan. Ändå hänvisar ni till just hemsidan när man ringer er. Väl på plats upplevs förvaringsskåpen i omklädningsrummet för små och bassängen är full av skrikande barn – en akustisk mardröm för varje vuxet öra. Däremot är personalen underbar, belysningen ljuvlig och någon, men långt ifrån alla, har upptäckt det mysiga caféet – vilken potential! 

Så vad gör du då med alla insikter?

Du använder dem förstås: I ditt dagliga arbete, som underlag till produktutveckling, målgruppssegmentering, åtgärdslista och varför inte visuellt utformade som tallriksunderlägg i personalrummet. På så sätt kan du även under lunchen på ett naturligt sätt fundera på om framtiden ligger hos barnfamiljerna eller de ljudkänsliga. Om det är värt kostnaden att byta ut skåpen eller om ett lunchpass bör lanseras. Kanske, kanske inte. Men en sak är säker: den där hemsidan måste göras om. Ögonaböj!

Standard
Vad är ett varumärke?

Kulturen – varumärkets ”it”-faktor.

Vad gör just ditt företag till en attraktiv arbetsplats? Förhoppningsvis ligger lönerna i paritet med branschen i övrigt, utvecklingssamtalen hålls regelbundet och kaffemaskinen avkalkas tillräckligt ofta för att kaffet ska smaka gott. Några trotjänare har varit hos dig riktigt länge, andra ”onboardas” och avtackas samma år – men så är det väl för alla, eller?

Jo, så är det för alla. Men precis som Stenmark hade mer ”tur” ju mer han tränade, har företag som aktivt jobbar med sitt arbetsgivarvarumärke fler nöjda medarbetare. En bra sak med oss medarbetare är dessutom att vi inte är nöjda i tysthet. Vi berättar gärna om vår arbetsplats för andra, är stolta över det vi skapar och lockar därmed till oss dem som attraheras av vår kultur. Den här positiva spiralen är guld värd. Bokstavligt talat. Så hur gör man? Dags att ta sig an företagets EVP.

Verktyget som vänder sig till det viktigaste du har; dina medarbetare.

En EVP (Employee Value Proposition) sammanfattar företagets strategi för att nå och behålla de medarbetare som ska hjälpa företaget att lyckas. Råmaterialet finns någonstans i skärningspunkten mellan marknadens önskemål och det du som företag kan erbjuda. Allt du som arbetsgivare gör och kommunicerar internt och externt, bör sedan präglas av innehållet i din EVP. Det är så du styr ditt arbetsgivarvarumärke i rätt riktning. Och när vi ändå lite slarvigt använder ord som ”du” och ”styr” kan det vara på sin plats att påpeka att den här processen jobbar i motvind om du inte inkluderar dina medarbetare. Många skulle hävda att allt börjar där. Och få skulle säga att de har fel.

Varför ska man välja er?

De finns de som säger att vi tenderar att överskatta hur intresserade konsumenter är av varumärken. Men det finns ett lysande undantag: varumärket du jobbar för bryr du dig extremt mycket om. Bär med dig den sanningen när du utformar EVP:n, som bör ge svar på vad ni som verksamhet drömmer om att åstadkomma tillsammans, vad ni lovar era medarbetare utvecklingsmässigt och hur ni agerar för att leva upp till det löftet. Eftersom allt hänger ihop är organisationens övergripande syfte ofta seglet även i EVP:n. Har du gjort din varumärkesplattform, har du alltså redan börjat kulturarbetet. Grattis!

Nu kör vi!

För enkelhetens skull kan vi säga att din verksamhet handlar om barnböcker och att syftet i varumärkesplattformen är ”Att alla barn ska få en större och rikare värld”. Baserat på det skulle ett relevant löfte kunna formuleras: ”Var med och skapa berättelserna som ger barn möjlighet att växa.”

”Räkna med mig!” säger nu marknaden spontant, eftersom att göra skillnad för barn känns meningsfullt för de vassaste barnboksbyggarna. Men vid närmare eftertanke undrar de kanske hur det ska gå till? Det låter nästan för bra för att vara sant… 

I EVP:n behövs därför väl grundade värdeord eller principer som ditt barnboksförlag lever efter och erbjuder, så att ni tillsammans kan leverera på löftet. Ni kanske är ”Modiga”, ”Nyfikna”, ”Kompisar” där ”Högt i tak”, ”Magisk teknik” och ”Ständigt lärande” är en del av kulturen? Löften som både lockar och ställer krav. Berätta vad ni menar med det här i vardag och ledarskap, så att alla förstår att det här är mer än fina ord.

Någonstans där är ni redo för det enda rimliga trycktestet när det gäller medarbetarlöften: fråga dem som redan jobbar hos er om de tycker att innehållet stämmer med verkligheten. Viktigt – även för ett företag som jobbar med sagor. 

Standard