På väg hem på tunnelbanan häromkvällen händer något märkligt. Jag slår mig ner på ett säte och hinner precis notera att vagnen i princip är folktom, när en kvinna ätandes kebab stiger på. Förvånat konstaterar jag att hon trots alla valmöjligheter styr stegen mot min lilla modul. Ja hon sätter sig snett emot mig. Inte hotfullt, bara jättekonstigt. Med den lediga handen plockar hon upp en bok och allt faller på plats. Boken hon läser är nämligen en av alla de hjälp-till-självhjälpsböcker som finns på temat ”Tänk tvärtom!” Borde det inte vara varningstext på sådana böcker?

Lek med tanken att du bjuder in till en middag. Istället för att plocka ihop ett gäng med goda förutsättningar att trivas prövar du att bjuda in folk som har lite svårt för varandra. Kompisen och hans ex är givna gäster i den här utmaningen, men även Noaks-ark-temat kan fungera: två ”klassens clown”, två ”elevrådsordföranden” två ”som alltid vill ha sista ordet” och två extroverta i galna kavajer. Krydda med en jägare, en rovdjurskramare och en homofob, så blir kvällen allt annat än ordinär. Gästerna kommer visserligen att undra hur du tänkte, men svaret är piggt och dynamiskt: ”Tvärtom!”.

Den gemensamma tvättstugan är nästa experimentella scen. Här går du helt emot dina (och husets) principer in med en stor laddning mattor mitt under någon annans tvättid. Rya på rya matas i tvättmaskinerna och du låter dem ligga kvar där, även under kommande tvättpass som inte heller är ditt eget. Du lämnar tvättstugan sådan du verkligen inte vill möta den själv – dammig, hårig och full av utspillt tvättmedel. ”Hur faan tänker du?!” skriver grannen på lappen i din brevlåda. Du plitar dit ordet ”Tvärtom” på lappen och postar den i retur.

I det stora kundmötet nästa dag sätts dina nya ambitioner rejält på prov. Uppdragsgivaren tycker att det är viktigt att ni har ett helhetsperspektiv med kundens behov i fokus. Din impuls är att hålla med, men du säger nej och förespråkar ett ”inifrån och ut-tänk”. Uppdragsgivaren säger sig vara redo att storsatsa, men du vägrar och förespråkar interna utredningsarbeten istället. ”Hur tänker du då?” undrar uppdragsgivaren osäkert. ”Tvärtom”, svarar du.

På väg hem från jobbet, köper du en osande kebab som du packar upp och sätter tänderna i precis när du stiger in i tunnelbanevagnen. Du sätter dig tuggandes bredvid den enda passagerare du ser i vagnen. Det känns spännande och annorlunda, men framförallt känns det som någonting som går stick i stäv med hur du brukar göra. Tvärtom helt enkelt och det är ju undantagslöst…. bra?