2007, långt innan Greta satte sig ner för en mer hållbar värld, tog WWF initiativet till Earth Hour. En global möjlighet för var och en av oss att symboliskt dra sitt strå till stacken genom att under en kvällstimme i mars släcka, stänga av och spara el.

Under ett par år – minst – såg familjen fram emot Earth Hour med viss förväntan. Kanske inte veckor i förväg, men timmar i alla fall. Det tändes stearinljus, släcktes ner, laddades med sällskapsspel och godis, och så ställde vi oss i fönstret för att se den solidariska handlingen avspegla sig i Vasastans alla fönster och känna stolthet, samhörighet och gott samvete. Som en våg av välvilja, tänkte vi oss bilden.

Lika många gånger som vi stod där, med lite av en nyårsaftonskänsla i kroppen, blev vi också besvikna. Inte ett mörkt fönster så långt man såg och skarpögda barn noterade mer än en gång tv:ns blå sken fladdra bakom grannarnas gardiner. En timmes avhållsamhet och offerkofta var uppenbarligen för mycket för de allra flesta i Vasastan. Herregud – hur skulle det se ut om middagen fick ätas utan Miss Li & Lars Winnerbäck? Om pyjamaspartyt fick gå på sparlåga en timme eller tacon ätas i mörker? Dessutom sändes ”Wildkids” och ”Tror du jag ljuger?” precis som vanligt trots att mörkläggning anbefallts. Det krävdes karaktär att avstå.

Men allt är relativt. När distansjobb blivit norm, barn vinkar till sina äldre via Skype, drömresor, konserter och idrottsevenemang flyttas till 2021, och man endast mycket skamset smyger ut och handlar 1 rör värktabletter, är en timme i mörker inte mycket att komma med för en luttrad skara. Det klarar världen av bara farten, skulle man kunna tycka.

Icke så. För när det enda som ännu inte ransonerats är tv, digitala begivenheter och hemmasittande, kommer Earth Hour långt ned på prion även i år. Känslan blir snarare ”Låt mig vara!” ”Rör inte mitt ljus.” ”Skärp er!”

Och även om middagar hölls på videolänk lördagen den 28 mars detta onådens år 2020, även om barnens pyjamaspartyn sköts på framtiden och släktträffarna skedde på suddig Hangout, var inte ett enda fönster släckt i vårt kvarter i lördags heller. Earth Hour – detta vällovliga världsomspännande initiativ som aldrig tycks lyfta, jobbade i motvind även år.