Uncategorized

Eftersom kunden alltid har rätt.

Nää. Jag ångrade mig. Gick tillbaka till affären och lämnade tillbaka den lilla burken med ansiktskräm för mogen hy.

–       Alltså tyvärr, säger tjejen bakom disken. Vi kan inte ta tillbaka krämer som sigillet är brutet på.

–       Vilket sigill? Säger jag.

–       Cellofanet runt asken, säger hon.

–       Snillen spekulerar, säger jag. Hade asken ens haft ett cellofan?

–       Du kan ha använt crèmen, säger hon. Vi kan inte sälja en använd crème.

–       Ser den använd ut? Säger jag.

–       Vi måste tänka på kunden, säger hon.

–       Exakt. Säger jag. Den här kunden har inte ens öppnat asken, tex.

–       Jag kan ge dig ett tillgodokvitto, det kan jag göra. Säger  hon.

Tillgodokvitto är att hälsa med armbågen. Detaljhandelns falskaste leende. Kanske är det därför jag där och då släpper en aning på impulskontrollen, öppnar asken, tar ut burken, vrider upp locket och sticker ner pekfingret ända till botten. Det är för all del en mycket liten burk och därför inte så djupt. Men det gör ändå intryck på expediten, det kan jag se. Inte minst när jag noga fettar in mina händer med klicken.

–       Sådär ja, nu är den använd, säger jag. Hur blir det med tillgodokvittot?

Resten av dagen tvingas jag ta anteckningar via diktafon. Fingrarna har stannat i ett styvt, slätt, spretande läge. Pekandes lite lätt uppåt.

Annonser
Standard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s